Ajankohtaista

Johan Kvarnström: Nedskärningar i vården drabbar kvinnor dubbelt

Nedskärningarna i social- och hälsovården och i tredje sektorns organisationer drabbar kvinnor oproportionerligt hårt. Kvinnor drabbas nämligen dubbelt: både som arbetstagare inom välfärdssektorn och som användare av dess tjänster, användare som drabbas hårdare av höjda avgifter.


Social- och hälsovården är en starkt kvinnodominerad sektor. Det gäller närvårdare, sjukskötare och socialarbetare, men också många andra yrkesgrupper inom vården och omsorgen. Även organisationerna inom tredje sektorn är en viktig och kvinnodominerad del av välfärden.

När den statliga finansieringen till dessa organisationer skärs ned hotas därför inte bara arbetstillfällen, utan också verksamhet som ger stöd åt människor i utsatta situationer. Ett exempel som tyvärr är alltmer aktuellt gäller arbetet för att stoppa våld mot kvinnor.

Europarådets expertgrupp GREVIO har varnat för att nedskärningar i Finland riskerar att försämra våldsutsatta kvinnors tillgång till stöd och rättsligt skydd. Organisationen Nytkis har också lyft fram hur de historiskt stora finansieringsnedskärningarna hotar arbetet mot våld i nära relationer.

Organisationen betonar att skyddshemmen har en avgörande roll, men att det krävs mer än så. Många som upplever våld kommer nämligen aldrig i kontakt med ett skyddshem. Därför behövs också förebyggande arbete och organisationer som erbjuder rådgivning, stöd och hjälp både före en kris och efter att den akuta situationen är över.

Högre avgifter höjer tröskeln

Nedskärningarna drabbar också kvinnor som användare av den offentliga vården. Kvinnor använder social- och hälsovårdstjänster i större utsträckning än män och har samtidigt ofta lägre inkomster och pensioner. Höjda klient- och patientavgifter kan därför bli en större ekonomisk belastning för kvinnor.

När kostnaderna stiger finns risken att människor skjuter upp vårdbesök eller helt avstår från den hjälp de behöver. Det är särskilt oroväckande för dem som redan har små ekonomiska marginaler.

Samtidigt har antalet förlossningssjukhus i Finland minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Tillgången till vård och service har blivit en allt större fråga på många håll. För kvinnor och familjer handlar det inte om abstrakta budgetposter, utan om trygghet, närhet till vård och möjligheten att få hjälp när den behövs.

Det är ett faktum att regeringens ekonomiska politik har slagit hårt mot människor i utsatta positioner. Men utvecklingen är inte någon naturlag. Inom samma ekonomiska ramar hade regeringen kunnat prioritera annorlunda. Nedskärningar i socialskyddet riskerar dessutom att bli dyrare på lång sikt, samtidigt som människors grundläggande behov äventyras och tilliten till samhället urholkas.

När regeringen samtidigt skär ned på vården och tredje sektorns verksamhet, höjer vårdavgifterna och inför nya avgifter blir helheten minst sagt oroväckande. Samtidigt väljer regeringen att sänka samfundsskatten med två procentenheter. Det visar att det finns utrymme för politiska prioriteringar också när ekonomin är ansträngd. Frågan är varför skattesänkningar för företag prioriteras framom att trygga tillgången till vård och stöd för människor som behöver det. Det handlar ytterst om politiska val och prioriteringar.

På Svenska Yles webbplats den 11 november beskriver SFP gruppordförande Otto Andersson riksdagens så kallade julklappspengar på omkring 50 miljoner euro som en ”liten plutifnuttsumma” i hela statsbudgeten. Det väcker en relevant fråga: om det där är en så liten summa, borde det då inte också finnas en vilja att ompröva nedskärningar i den storleksklassen som direkt drabbar människor i utsatta situationer? Det handlar ytterst om vad vi väljer att prioritera.

Det finns också en viktig jämställdhetsdimension i hur vi diskuterar välfärden. När nedskärningarnas konsekvenser drabbar kvinnor hårdare behöver vi också fundera på varför jämställdhetsperspektivet inte får större utrymme i den ekonomisk-politiska debatten. Vi män i politiken har ett ansvar att bidra till en större förståelse bland män för varför en fungerande välfärdsstat, jämlik rätt till vård och ett tryggt skyddsnät är viktiga för hela samhället.

Välfärden är ingen särfråga för kvinnor. Den är en grund för ett tryggt och jämlikt samhälle för oss alla. Därför måste vi också våga se vilka som får betala priset när den monteras ned.

Johan Kvarnström
Riksdagsledamot (sd)

Vieraskynä on Demarinaisten kiertävä blogipalsta, jossa julkaistaan SDP:n kansanedustajien ja meppien kirjoituksia syksyllä 2026. Tekstit ovat vieraiden itsensä kirjoittamia ja edustavat heidän omia näkemyksiään.